Tänkte bara komma med lite högst personliga reflektioner ang två av mina hundars träningsegenskaper, dels såna som är medfödda men oxå sådant jag påverkat själv, med olika träningsmetoder.

Pyton :

En mycket arbetsvillig individ av sin ras (kh collie), tränad en hel del "klickerskt" men oxå mycket locka-visa metoden. Han jobbar på så länge han är säker på att få belöning direkt OCH belöningen måste oxå vara nåt i hästväg för att han ska finna det mödan värt.

När han vill är han en underbar kille att jobba med, men han är rätt svårmotiverad och lite lat och bekväm ;)

Om man tänker klickerskt så provar han ett par tre grejer (brukar vara sitt, ligg och skall), får han inget klick och belöning för det då så kanske han provar samma grejer igen, men annars sätter han sej bara och "väntar på hjälp".

Veto:

Bara "klickerskt" tränad, någon enstaka gång med "tillrättalagd miljö".

Jobbar som en galning så länge han får, spelar ingen roll med vad. Väntar man ut honom så testar han nya beteenden tills han "hittar rätt" dvs det jag vill ha. Detta blev så himla tydligt sent igår kväll när jag skulle börja med ett för honom helt nytt "trick" = Give me five !

Jag höll bara fram den öppna handen för att se vad han gjorde, förståss så duttade han med nosen, för det är så vi gjort förut.

När han inte fick klick för det provade han att dutta hårdare och hårdare , sen erbjöd han sitt, ligg, backa, stå, puss på munnen, ingångsposition, snurra runt osv.

Jag tog då fram ett litet glasundelägg i plast som jag använt som tasstarget bl.a till rutan, bara för att få honom att tänka på att använda tassarna.

Höll den i min öppna hand, först bet han i den, men fick ju förståss ingen belöning för det, då backade han ett par steg och tycktes tänka till och kom sen farande och gjorde ett jättesnyggt dubbeltassdutt mitt på lilla targeten i min hand (precis som han gör när targeten ligger på marken), han är så otroligt söt och go när han verkligen tar i i allt han gör, inget halvdant arbete här inte.

Men eftersom det bara är en tass i handen i taget jag vill ha så fick han ju inget klick för dubbelmarkeringen heller, och då blev det klurigt i bc hjärnan och vad gör han då..............JO han satte sej ner mitt framför mej, fällde fram öronen himla sött, tittade mej djupt i ögonen, slappnade av så pass att tungspetsen åkte ur munnen och funderade djupt OCH plötsligt la han upp ena tassen på targeten i handen på mej, "Klick och jackpot" 

Snacka om att inte ge upp utan att försöka tills det blir rätt.

Insåg just då och där att jag har en hund som är både klicker och target klok :)