Faaaaan så jäkla gött  (jag HAR faktiskt tillåtelse att använda såna ord nu ;) ), äntligen är vi på rätt sida om operatinsdatumen :)

Känns så fantastiskt skönt i hela kroppen. Och jag har överlevt med det mesta av förståndet i behåll ;), även om jag tvekade den sista veckan.

Den va så jädra tung och jobbig, jag såg tränande friska hundar överallt. Jag fick fysiskt ont i hjärtat av det och grät floder när jag va ensam.

Tack gode Gud för mina underbara vänner som stått ut med deppiga mej och som fortfarande finns kvar. Jag älskar er gränslöst allihopa   

Nu färdigdeppat :)

Operationen i måndags gick bra och det lilla yttepyttesåret är fint och det finns ingen hälta.

Vi jobbar på med kortkorta kisserastningar och så är det strikt vila i bur som gäller där emellan.

Och jag säger det igen, min Veto är en fantastisk hund, så himla duktig, snäll och finner sej i det mesta.

Han knockade mej till fläskläpp och öm haka med blåmärke när jag skulle hämta honom, men han är förlåten, helt ok att leva rullan när matte kommer :)

På tisdag (10:e) är det återbesök hos opererande veterinär Helene och jag hoppas på att få klartecken till att dra igång rehabbiten direkt, så vi har nånstans att lägga fokus.