Detta med att jobba med djur är verkligen omväxlande.
Man har ingen aning om hur dagen kommer att bli när man öppnar lagårdsdörren på morgonen.
Och tur är väl kanske det.
Igår em gick jag och myste en stund på kobetet, där går nämligen fyra ganska nya kalvar tillsammans med sina mammor i koflocken. De gör lite prao ;)

Och nu alldeles nyss hade en kossa lyckats klättra och fastna på en "utstickande grej" i roboten med sitt halsband och hängde där utan att ha golvkontakt med sina framben.
I dessa lägen tackar man Han däruppe att någon är i närheten när det händer och att jag för bara några veckor sedan monterade sprillans ny rejält vass kniv på ytterväggen lättåtkomlig både inifrån och utifrån. Kohalsband är ganska tjocka och jädrigt hållbara och går inte av trots hängande tyngd på ca 600kg.
Man blir ganska darrig och svettig efteråt och hjärtat rusar medan tårarna rinner..........
Nu hoppas jag det blir lugnt resten av dan iaf.