Kan inte låta bli att fascineras av vårt vackra land och det fantastiska som heter allemansrätten.
Igår på väg hem från tjejfestendygnet stannade jag till och gick en sväng i en skog.
Vems den är har jag ingen aning om, och behöver inte veta. Vi får vara där och njuta utan att be om lov.

Framåt kvällen tog jag hundarna med mej ner genom kulturstråket i stan, gick förbi nunnekloster, Mårten Skinnares hus, Hospitalsmuseet och Klosterkyrkan.
Och då hamnar man vid Vättern, många människor fanns på gräsplättarna vid strandpromenaden, några fikade, några badade, några satt bara i solen eller skuggan och njöt.
Där fanns barn, föräldrar, ungdomar, pensionärer och oxå ett gäng hundar. Och alla även hundarna är välkomna att svalka sej i Vätterns vatten just där :)

Tänk om vi kunde samsas lika bra med alla överallt!