Det har verkligen varit full fart på hunderiaktiviteterna nu ett tag.

Förra söndagen hade vi Cancerkampen på Vadstena BK, det tävlades i lydnad och agility och man kunde prova på rallylydnad och det såldes fika och lotter.

Behållningen från alla dessa aktiviteter skänktes till Cancerfonden och jag kände mej alldeles varm i hjärtat när jag på måndagen kunde föra över 5000:- till deras konto och såg att det dessutom kommit in 1800:- under söndagen via sms .

Wow va duktiga vi varit, dessa pengar behövs ju SÅ väl!!!! Tack alla som bidragit =)

Det går fortfarande att vara med och hjälpa mera:

"SMS:a BESEGRA 6221 till 72988 för att skänka 50 kr till insamlingen. Om du skriver in ditt namn efter insamlingens idnummer kommer det att synas på gåvan. Annars blir din gåva presenterad som anonym."

Halva måndagen och hela tisdagen (1 maj) tillbringades på Motala BK.

På måndagen byggde vi ringar tält mm och på tisdagen va jag där som funktionär, det tävlades i lydnad, agility och rallylydnad och det anordnades dessutom en inoff utställning, allt detta va mycket populärt.

Jag va tidtagare i agilityn, en helt ny erfarenhet för mej, så himla kul det va att vara med "mitt i smeten" bland hinder, domare, hundar och förare =)

Mycket trevliga dagar med en massa hundgalna gamla och nya vänner =)

Tror inte jag behöver påpeka att man efter dessa dagar va rätt sliten i både kropp och knopp och att den egna hundträningen har fått stå tillbaka lite, men pauser är ju bra sägs det ;)

Och så till rubriken: ;)

På tal om träningen med Veto så känns den numera mycket mera avslappnad och nöjfull, sa nämligen högt till vännen Asta för några helger sen vad jag tänkt inom mej ett bra tag "Näää tror faktiskt inte jag tänker tävla i år ens"

Märklig känsla, men ack så skön, att höra sej själv säga det, en bekräftelse liksom.

Inser oxå att tävlandet inte alls känns så viktigt för mej som för ex ett år sedan.
Jag tränar ju faktiskt hund (läs Veto) för att jag tycker att det är skitkul göra roligheter ihop med min bästa vän och att hitta lösningar på ev problem, inte för att få några siffror på ett papper.

Goa träningskamrater och vänner som vill en väl har oxå fått en helt ny innebörd för mej ;)

 

Cissi

5 maj 2012 18:48

Så härligt att höra - både summan till cancerfonden och dina ord!! För visst är det så att träningen och vännerna är MYCKET viktigare än en eventuell tävling!
Kände det extra mycket efter Királys och min debut som slutade med att vi bröt - jag var inte varken arg, ledsen eller besviken utan bara fundersam på hur jag skulle lösa problemen vi har ;-)och efter bra prat med duktigt folk känner jag mig taggad att prova lite olika lösningar :-)

Ha en skön lördagkväll och en lika bra söndag!

http://www.tripora.se

 

Nina & Jackie

5 maj 2012 23:34

Jag kan bara hålla med, det är ju träningen som är den roligaste! Tävling är ju bara för husse/matte's ego egentligen =)

http://ninavarblane.blogspot.com

 

Agneta

22 maj 2012 09:04

Jag vet inte om du vet det. Men jag är absolut ingen tävingsmänniska! Genom åren har folk tjatat om att jag ska tävla bara för att man har ambitioner! Men nu är jag tydlig och bestämd, Jag tävlar inte! Men jag gillar att träna både hund och hund på den nivån som om man skulle tävla! Men jag har aldrig gillat att tävla,i något....inte ens säckhoppning!

http://www.angdalen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knott fyllde två år nu den 5augusti. Tror banne mej att nåt ramlade på plats i lilla flattefnatt hjärna exakt den dagen. Han är mera följ och uppmärksam i träningen - lyssnar och försöker göra rätt mkt mera koncentrerat. Han är liiiite mindre...

Idag plastas ensilagebuntar. Ett fack i plansilon är fullt :) det är alltid fint när vinterfodret börjar fyllas på. ...

Förra lördagen va min rallylydnadsinstruktörsexamination (världens längsta ord? :) ) Den gick bra och jag blev godkänd! Har några kompletteringar kvar att skicka in parallellt med kursen jag ska ha och så behöver Veto och jag ett gk resultat i forts...