En hel vecka........sju hemska jäkla dagar har nu gått sen älskade heelergrisen Fiasko fick somna in :(

Har tänkt skriva detta inlägg så många ggr, har t.o.m börjat men har inte fixat det riktigt, det gör så ont.

Men nu börjar jag kunna glädjas åt allt det vi faktiskt fick ihop, tretton långa goa år med en hund frisk som en nötkärna är ju en fantastisk lyx.

Men så i fredagskväll vid 20tiden blev jag hämtad av dotter S "Mamma du måste komma, det har hänt nåt med Fiasko", han hade då kommit ut i köket till dotter L, vinglandes, svårt att stå på bak och med lite småkramper, jag anade då direkt nåt strokeliknande.

Kände då på mej att det nu va dags att ta det jävligaste beslut man kan stå inför som hundägare.

Fick tag i vet. Åsa som jag pratat med om detta och som lovat ställa upp om hon bara kunde, hon satt kvar på vet.stationen och fixade pappersjobb så vi kunde komma direkt om vi ville. Vilken underbar veterinär va? <3

Allt gick lugnt och fint och han fick somna in i min famn med hakan i lillmatte Lisas hand...........

Sov gott älskade lilla vän, saknar dej så jag tror jag ska gå sönder <3